4h, 57 min

Min totalförsening för januari blev inte fem timmar, räkneverket stannade för januari på 4 timmar och 57 minuter. Men jag är glad över att jag tog halvdag igår fredag, räcker med att läsa detta.

Genomsnittsförseningen på 36 resor blev 8.25 minuter men den sista veckan i januari låg förseningen på 110 minuter. Det är uppenbart att det är i Stockholms området där problemen varit som störst, avgångarna har i princip varit i tid, endast 12 minuter, men sedan har minutrarna tickat iväg, väldigt snabbt.

Vi tar nya tag i februari, på tisdag bär det av till Örebro, det ska bli spännande...

Cliffhanger

Inför januari månads sista resa, som redan startat, lämnar jag er en Cliffhanger:
Totalförseningen är efter i morse 294 minuter (4h och 54 min). Alltså sex minuter till att hamna under 5 timmar på en månad! Svaret kommer på denna blog i nästa inlägg.

Fettistorsdag?

Jag var glad i hågen, vi passerade Kungsängen i full karriär utan att få ett pendeltåg framför oss. Dock var vi cirka 5 minuter sena, men det är inget i dessa sammanhang. Det rullade på bra, fram till Sundbyberg, då vi nästan var i tid. Men, ödet ville annorlunda, eller växlarna kanske. Fick spendera typ en kvart på att titta på biltrafiken utanför fönstret innan vi nådde plattformen i sumpan. Enligt informationen berodde det på att föraren på pendeltåget framför oss var tvungen att gå ut för att sopa rent i växlarna, samt att det var tågkö...3-0 till Banverket...

Jag vet att det är tidigt, enligt vissa helt oacceptabelt, men nu är det såhär:

• Jag är inte student längre


• Jag är vuxen


• Jag fick hem inbetalningskort från CSN idag, jag var VÄRD denna fettisbulle...

Vå 135

Snön har återigen lagt sig som ett tjockt lager och eftersom jag går upp så pass tidigt varje dag hinner snöskottarna inte ploga vägarna. Bristande snöplogning och tidig morgon ger det spännande resultatet att jag får pulsa i snön. De har de i och för sig inte gjort när jag kommer hem heller, allt annat vore en stor överraskning. Huruvida detta påverkar den tågtrafik som jag är intresserad av återstår att se. En snabb titt på Banverkets trafikinformation visade att trafiken flöt på ganska bra. Små förseningar att vänta förhoppningsvis.

Inte mycket kvar av årets första månad, och snart kan statistiken sammanfattas för januari. Det går förvisso att sammanfatta med en mening egentligen: det ser inte speciellt bra ut. Men i morse drog Banverket ifrån ytterligare i den nya och högst tillfälliga tävlingen, ”vems fel är förseningen!?”, 2-0 nu, efter signalfel i Bålsta, ett signalfel som verkade kvarstå sen gårdagen.

Nu ombord på tåg 795 som ska ta mig hem, precis avgått från Västerås, men tåget har ännu knappt fått upp styrfart. Vill inte veta av att ligga bakom ett pendeltåg i eftermiddag igen.

Bilden visar två huvudsignaler, den från spår ett heter Vå135, vilken även har en växlingsdvärgsignal. Både huvudsignalen, och dvärgsignalen visar "stopp". Det gör förvisso signalet brevid också, från spår 2. Vid tillfället är det dock drygt 10 minuter kvar till avgång. Men en signalbild, som i dessa dagar är allt för välbekant.

P.S Jag jobbar på en liten ordlista för nördterminologi.

Snöskottning

Medelförseningen till Cst i januari är nu exakt 10 minuter. Under eftermiddagen stod en snöskottare lite illa till och fick sig en kyss av ett tåg strax norr om Karlberg. Mitt tåg, som redan var försenat stannade och inväntade bättre tider i Sundbyberg (Sub). Jag tog mitt pick och pack och begav mig ner i tunnelbanan istället. Ankom T-Centralen 46 minuter efter tidtabellen, fast då med tunnelbana. Enligt störningsinformationen släpptes trafiken på strax före klockan sex.

Annars löpte det på bra, hade troligtvis blivit cirka en kvart försenad, om inte olyckan hade skett, detta på grund av ett signalfel vid Bålsta. 1-0 till Banverket efter dagens kamp. Totalt är medelförseningen på 7.8 minuter, beräknat på 32 resor. Snökaos till trots.

It´s late

Idag kom vi ikapp ett rättidigt pendeltåg i Kalhäll, detta innbär att det är mitt tåg som är försenat. Det har gått långsamt hela vägen, antagligen något form av vagnfel vilket gjort att vi kört med reducerad hastighet från Västerås. Vi skulle egentligen passerat Kungsängen 17.01, 17.06 avgick vi från Bålsta, samtidigt som pendeltåget 17.06 avgick från Kungsängen. Grattis! Ett snabbt sms till kompisarna, After Worken får skjutas lite på, minst en kvar.

Ett populärt mediaord: kaos eller chock. I samband med vinter blir det snökaos eller köldchock. För oss tappra pendlare är det inte sällan synonymt med ökad hjärtfrekvens, suckar och stönar och huttrande människor på plattformarna. Alltså vankas det sämre tider. I diagrammet har SJ närmat sig 0 sträcket, vilket indikerar små förseningar, får vädergubbarna rätt, kommer linjerna snart att dala igen.

Men i sorgen finns det vissa ljusglimtar, ytterligare 20 kronor ramlade in på kontot idag, i samband med den försening som slog mot mig i början av januari. Generöst SJ. Restidsgarantin på ett 30 dagars kort räknas ut genom att dela kortets pris på 36, där har du biljettpriset för 1 resa. Därefter får du 20% av biljettpriset tillbaka om du är mellan 60-119 minuter försenad, är förseningen över 120 minuter får du tillbaka 50% av biljettpriset.

Som en jämförelse är januariförseningen på drygt 3 timmar nu…

Vagn 13

Ombord på tåg 176, vagn 13 är av säkerhetsskäl avstängd på grund av att det inte finns någon el i den vagnen. Det var nytt. Problemet för SJ i detta fall, är att tågets kioskservering är tänkt att vara i den vagnen. Tyvärr för SJ kan de då inte ha sin kiosk öppen, men detta hade de faktiskt löst på ett ypperligt sätt. Laddat med termosar från Göteborg, och efter Västerås hade de fyra termosar kvar vilka man kunde få kaffe ifrån.

Morgonens strapatser höll på att sluta i Köping, men i sista minuten kom jag av tåget i Västerås och fick med mig allt. Jag sov så gott att väckarklockan inte väckte mig. Men av kom jag, fasar för att hamna i Köping.

De sista idioterna är inte födda ännu…tyvärr

December

DN noterar att tågen tydligen var försenade i december. Som av en händelse sammanställde jag igår kväll 2009: års statistik (oktober t o m december) i ett par snygga diagram.

Diagrammen visar dels hur förseningarna spred sig veckovis samt månadsvis. Trots mycket mindre resande i december jämfört med november, stack förseningarna iväg kraftigt, och detta under de sista veckorna i december.

Just nu på ett minst sagt full tåg 743, men i tid rullade vi från Västerås.
Annars så förstördes denna veckas statistik av onsdagens förseningar, annars hade det sett riktigt riktigt bra ut.

Seeegt

Mycket riktigt, nu ligger vi och såsar bakom pendeltåget. Ajajaj, detta kommer inte att vara bra för statistiken. När kom vi då ikapp pendeltåget, jo, strax före Kungsängen. Att släppa det snabbgående och i princip non-stop tåget, före socialtarmen som stannar vid varenda mjölkpall, fanns uppenbarligen inte i fjärrens tankebanor.

Uppdatering: 17:38
Strax efter Kalhäll ropade föraren ut:

• Vi har ett fordon framför oss. Just begreppet fordon var intressant.
• Vi ligger bakom detta fordon som gör uppehåll vid samliga stationer.
• Anledningen till detta var att vi var sena från början och är nuvarande nästan 30 minuter sena.
• Anledningen till detta var fordonsbyte på grund av fordonsfel.
• Samt att vi fått åka med reducerad hastighet på grund av fordonsfel även på detta fordon.
• Att vi sannolikt kommer att tappa mer tid in till Cst.
• Att vi ska få en trevlig kväll allihoppa när vi väl kommer fram till Cst.

Ett, i min mening, perfekt utrop. Obsavera att föraren inte använde begreppet Cst, utan sa stationsnamnet Stockholm C.

Rätt spår??

SJ:s trafik verkar ha kommit på rätt spår igen. Fem resor har resulterat en 0:a i statistiken, inga förseningar än så länge. Tre snuskigt tidiga mornar sätter sina spår, igår fick jag pyskbryt på Sveriges sämsta matvarukedja, Konsum. Inte en enda Zucchini i hela jävla butiken! Konstigt att det håller på att gå åt helvete för de gamla kommunistbutikerna, saknad av ingen!

Men i alla fall mindre pyskbryt på SJ, fast vi ska inte riktigt ropa hej ännu, dels en hemresa kvar, men också två dagars pendlande innan det återigen blir helg. Och säg den lycka som varar, fordonsbrist nu på eftermiddagen resulterar i en på tok försenad avgång, vilket alla gånger kommer att innebär att vi hamnar efter pendeltåget, om inte redan vid Bålsta, i alla fall vid Kungsängen…

När jag kom ner till plattformen i Västerås hade avgången justerats en kvart, till 16.45 (så mycket för det här att komma på rätt spår), bitter som jag redan var gick jag in och köpte kvällstidningen för att lösa lite korsord. Väl ute på plattformen hade plattformsskyltningen ändrats, in på spår två rullar tåget från Stockholm in. SJ tänker sig alltså en spetsvändning, här gäller det att vara snabb för att inte fasta bland alla förvirrade höns som alltid finns. Tidigt ombord innebärde att jag fick lägga beslag på min favoritplats. Fick även höra lite knorr från lokföraren, som blev av med sitt tågsätt, han undrade hur han skulle ta sig hem senare, stackare. Det går fler tåg, vilket SJ:s alltid lika vänliga personal upplyste mig om vid förseningen i december. Man tackar!!

För er som får statistiken varje månad kan jag redan nu meddela att det kommer att dimpa ner ett nytt förbättrat Excel dokument i början av februari.

Somliga får skylla sig själv, och så undrar folk varför det blir förseningar.

4 spår

En hel arbetsvecka avklarad, det var ett tag sedan. Nu en till…Medan jag vet andra som precis börjat en ny kurs, med allt vad det innebär. Holland någon eller var det fjällen först? Förra veckan gick i dur för SJ:s del, över 90 minuters försening, trots försök till upphämtning i slutet på veckan. Men denna vecka har börjat riktigt bra, tänkt vad skönt om det kunde hålla i sig, men misstänker starkt att SL:s pendeltåg kommer att störa mig. 4 spår nu!!!

Riing, riing...

Det har varit lite stiltje i vad som har hänt. Eller så är det första arbetsveckan som spelar in…Förseningarna tickar på, så att säga, på 13 resor är förseningen över 2 ½ timme redan, det blir en spännande statistiksammanställning om cirka två veckor.

Morgontåget var återigen ersatt med ett stycke X2000, vilket har lika sköna säten som vanligt. Morgonens konduktör var lite lustig av sig, väldigt trevlig och pratsam, vilket förvisso kanske inte uppskattas av alla, men det är alltid trevligt ändå. Han funderade högt kring rimligheten att SJ ersatt X2000 till Jönköping med X40 under januari samtidigt som de langar in X2000 på regionaltåget till Örebro… Intressant fundering, men han vet nog svaret själv, omloppsorsaker, vagnsledningen kom väl på att de hade en X2:a över i Hagalund, något som knappast existerar när det är dags för avgången till Jönköping sen eftermiddag. För den inbitne kan jag berätta att det var X2 2034 som agerade dragkraft…

När jag reste hem från Örebro i måndags satt jag och irriterade mig på en medresenär som inte ville svara i sin telefon, den ringde tre gånger innan han hörde, på detta hade en fruktansvärt enerverande ringsignal på hög volym. Igår på hemvägen, somnade jag ganska rask och sov gott till Sundbyberg, när jag sedermera vaknade och när jag tittade på mobilen hade jag två missade samtal, tur att jag inte har en lika enerverande ringsignal…

Just nu på ett rättidigt tåg 176 som ska anlända Stockholm C 16.53, vi får väl se, igår gick det fantastiskt trögt in till Cst, tappade säkert tio minuter bara mellan Tomteboda och Centralen, var otroligt drygt.

Nära ögat

Tur att man kom hem innan innan detta idag...Hade inte varit bra för statistiken, som redan ser förfärlig ut för januari!

Förseningar är inte endast av ondo

Som van tunnelbaneresenär har jag sedan länge lärt mig hur tunnelbanan går hemifrån mig, således behöver jag ingen tidtabell. Uppenbarligen trodde jag att jag nu också var en relativt van pendlare, men icke. Trots att jag har tidtabellen för Stockholm – Västerås uppsatt på kylskåpet är det inte ofta jag tittar på den. Det gjorde jag inte igår heller.

Ett möte på morgonen i Stockholm gav mig sovmorgon denna andra arbetsdag, och min ambition var att åka med tåget 10.07. När jag kom ner på plattformen strax efter 10 upptäcker jag att det inte ska gå något tåg klockan 10.07. Enda timmen på hela dagen som det inte går ett tåg xx.07! Dock hade vintervädret satt sina spår i SJ:s vagnpark, vilket gjorde att tåget 9.07, ännu inte nått plattformen! Ny tid var satt till 10.20. 10.45 kom vi iväg mot Västerås. Förseningar behöver inte alltid vara till ondo.

Gårdagen spenderades med att åka mellan Stockholm och Örebro. Men inte heller då var vi förskonade från förseningar. Under helgen hade ett godståg spårat ur utanför Kumla vilket genast gav oss nästan en kvarts försening. På hemvägen, hade den vänliga trafikledningen släppt ett godståg framför oss utanför Örebro, vilket renderade i ett antal stoppsignaler utanför Örebro, och vi låg i Västerås fem minuter efter tidtabellen. Dock så räckte detta för att hamna bakom ett pendeltåg utanför Stockholm, vilket genast slog orsakade även denna gång ungefär 15 minuters försening.

Ett stycke X2000, fast ändå inte

I morse med tåg 708 lyftes förvånade trötta ögonbryn när det stod en X2: a (X2000) på plattformen, uppskyltad Örebro. Inte för att det är något egentligt fel på dubbeldäckaren (X40), men skillnaden mellan X2 och X40 är enorm. Sov skönt fram till 6.58 då Kenta G:s sköna stämma sjöng ”Just idag är jag stark” nynnade i telefonen och pockade på uppmärksamhet. Tyvärr var vi inte framme i Västerås riktigt ännu, utan vi hade istället stannat vid ett signalfel, vilket renderade i 16 minuters försening till Västerås på morgonkvisten. Men skönt var det.

Nu, på hemväg, tåg 176, så står vi åter still för samma signalfel, fast nu på nedspåret, dock föredömlig information från föraren i båda fallen. Nu informerade föraren t o m innan signalfelet att vi skulle stanna vid en stoppsignal. Blankett 21 misstänker jag. Vi var dock i tid i Västerås, se om vi kan hålla detta fram till Stockholm, sannolikt inte, tack Banverket. Annars är den samlade förseningen för januari och tre dagars pendlande -43 minuter, och vi är inte hemma ännu. Kylan verkar för tillfället slå hårt mot SJ.

Har också fått min första restidsgaranti, hela 20 kronor betalade SJ som ersättning för den försening som drabbade mig i mellandagarna. Jippiiee!

På måndag tar vi nya friska tag, med att resa till Örebro tur och retur, då blir det byte i Hallsberg på morgonkvisten.

Inte min dag

På tåg 163 mot Västerås, förseningen från start blev 19 minuter. Ibland vet man i förväg att detta inte kommer att bli min dag. Sov fruktansvärt dåligt, trots det var jag redan vaken när klockan ringde 6.15.

Upp, skvätta lite vatten i ansiktet, sätta på gröten och klä på sig. Medan jag klär på mig, sprider det sig en inte så bekant doft, ändock bekant. Ut i köket, nu med kläder på, konstaterar att jag råkat sätta dl-måttet samt saltkaret på den platta jag satte på... Klockan är nu 6.20. Haveriet slutar med att botten på både saltkaret och dl måttet numer ligger i soptunnan. Behöver jag säga att det var ett helt nytt saltkar som hamnade på spisen efter att botten gått ur? Lämnar lägenheten med en liten lätt doft av bränt plast.

Sedan till tunnelbanan, när jag närmarar mig stationen, ser jag tuben krypköra in på stationen, för första gången i världshistorien, för tidigt (eller ett sent 6.33 tåg kanske). Börjar springa, mitt nya SL-Acess kort vägrar fungera, störs ut av mitt SJ-pendlarkort, hoppar över spärren och upp för trapporna, för att precis komma med tuben. Sedan växelfel Gullmarsplan...

Väl framme på Stockholm C, konstaterar jag att mitt tåg beräknas avgå fem minuter försenat, kan i lugn och ro köpa ny period, avgångstiden flyttas fram och vi blir till slut försenade med 19 minuter från Cst. Utanför Bro hamnar vi bakom ett pendeltåg, men fjärren var ändå vänliga och lät oss gå före pendeltåget upp till Sundbyberg.

I all hast hade dock tågpersonalen glömt att koppla till tågvärmen, varav det fortfarande är gansksa kallt ombord, men detta åtgärdades under uppehållet i Sundbyberg. Och vår ombordare var otroligt trevlig och hjälpsam, det ska han ha en eloge för.

Fast jag hade det bättre än andra, när ska människor lära sig att inte beträda spårområdet.

förtydligande

Efter december månads statistikutskick kom det in önskemål om ett förtydligande. Jag är inte sämre, än att jag kan ge mig, sammanställningen för 2009 utgår från mitten av oktober. Så, då var det sagt. Nu kan vi med gott samvete ta oss an 2010 års resande.

Tillbaka på arbetet, årets pendlande inleddes med två minuters försening, inte heller kunde jag sova på tåget. Är väl så pass utvilad så det var ingen konst att stiga upp klockan 5.10...

I övrigt satt jag själv på övervåningen i den X40 jag reste med. Har alla semester??